Att ha en undvikande anknytning innebär att man använder minimerande strategier för att uppfylla sina anknytningsbehov.
Arbetsmaterial till filmen
Otryggt undvikande anknytningsmönster
Att ha en undvikande anknytning innebär att man använder minimerande strategier för att uppfylla sina anknytningsbehov.Att ett barn har en undvikande anknytning kan innebära att det inte självklart ser någon som en källa till stöd eller tröst.
Omvårdnad vid undvikande anknytning
Ett barn med undvikande anknytning har haft en omsorgsgivare som själv inte väljer eller orkar med känslomässig närhet, själv uttrycker få känslor och samspelar mer med barnet när barnet minimerar sina känslomässiga uttryck.
Ett barn med otryggt undvikande anknytningsmönster
Drar sig undan, försöker trösta sig själv
Beter sig som om behov av närhet inte finns
Kan ha svårt att kännas vid sin rädsla, ilska, ledsnad
Uttrycker istället för känslor huvudvärk, magont, trötthet
”Jag måste klara mig själv”
En tonåring med otryggt undvikande anknytningsmönster
Förnekar sitt behov av andra
Använder inte viktiga vuxna som trygg bas och säker hamn
Förnekar känslomässiga behov och sin sårbarhet
Har svårt att förstå och förmedla sina känslor
En vuxen med otrygg undvikande anknytningsstil
Har lättare för prestation och självständighet än intimitet
Kan känna obehag när närhet förväntas
Hanterar stress genom förnekande, förträngning, minimering
Sammanfattning
”Jag måste klara mig själv”
Minimerande strategier
Lättare för självständighet än för samhörighet
Undervärderar närhet och relationer
Undviker kontakt med känslor
Du visar på en trygg bas när du….
visar intresse, att du finns kvar, visar att man inte måste inte fixa allt själv
Du visar på en säker hamn när du…
”Knackar på!”, normaliserar känslor och behov av tröst
För fördjupning
Broberg, A., & Risholm Mothander, P. (2009). Anknytningsteori. Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur och Kultur.
Howe, D. (2011). Attachment across the lifecourse. New York: Palgrave Macmillan
Wallroth, P. (2011). Mentaliseringsboken. Stockholm: Karneval
Frågor till dig som sett filmen
Dök det upp några barn/ungdomar/föräldrar i huvudet när du såg filmen? Dela med dig av erfarenheterna. Vad är det som gör att du tänker att det handlar om en undvikande anknytning? Hur var det att möta denna person?
Tankar kring vad man ska tänka på när det gäller att möta en person med undvikande anknytning? En förälder? En ungdom? Ett barn?
Hur pratar man med en förälder om undvikande anknytning? Hitta egna ord, modeller för detta.